Så ska jag kanske åka till Gävle hem till kusin i några dagar. Komma bort lite, prata av mig och bara vara. Slippa se, höra han och allt det där. För han är visst sjuk så då kommer ju han vara hemma. Jag orkar inte åka idag som jag inte har nån lust att ens fixa till mig eller nåt. Och för imorgon bitti så har jag lovat att se efter elsa nån timme. För pappa & amelie firar 2 års bröllops dag, så grattis till dom. Och då ville dom va för sig själva, så tjejerna skulle ta dom ikväll så tar jag henne på morgonen när dom andra åker till skolan. Så blir väl kanske att man åker vid tolv bussen imorrn. För jag kan bara inte ligga här och tycka synd om mig själv och må piss. Varför är det så jävla jobbigt att få hjärtat krossat?