Alltså, så sårad jag blev av vad Stoffe gjorde och fortfarande gör mot mig - har fått mig att börja fundera på om man inte ska bli nunna? Jag menar då kanske man slipper bli sårad så här och må skit flera hundra månader senare. Vet att några tycker jag "ska gå vidare..." men det är fan inte lätt. Dessutom inte när vi har gemensamma vänner och ja delar familj då är det inte lätt att bara släppa och gå vidare. Jag försöker ta en dag i taget, inte tänka på han, inte tänka på vad jag gjorde då och då. Men när jag har annat att tänka på och liksom är något glad då dyker alltid något upp, så som nu på facebook. Jag var ju med Alex till Uppsala igår och hon tog några kort på mig som hon lagt upp där, och gissa tre gånger vem som kommenterat!!! Jag har inte kollat på kommentarerna men jag såg bilden, profil bilden och jag vill bara spy jag vill gråta jag vill skrika. För att se det där gör ju att det blir skit jobbigt :(