Jag vet fan inte vad om jag pallar mer, är ju inte schysst att INTE fråga. Man kan ju faktiskt fråga tycker jag...

Fattade igår att det var nåt, eller gjort det hela tiden känns det som, och att jag heller inte mår bra psysiskt gör att en sån här sak drar ner mig som fan och anledning till att jag ens klarat att vara kvar här och fortsätta kämpa för att gå kvar i skolan har varit de få vänner jag fått i klassen, men nu vet jag inte längre om det är riktiga vänner utan bara är "låtsas" vänner - men tycker det är dålig stil av dom att inte fråga, oavsett om jag har skit ekonomiskt så är det ju snällt att fråga iaf.

FAN behöver ha ur mig saker, men är inte lätt när man inte har nån att prata med, bara en jävla sketen blogg att skriva av sig i. Fan man ska kanske försöka fixa omtentorna och kommande tentor och sen flytta hem och fixa ett jobb eller nåt istället. Bättre än att sitta och kämpa med jävla skola när man ändå inte har någon att umgås med.
 
Det är skönt att vara ensam men fan inte så här mycket, träffar ju inte ens min kusin som bor några kilometer bort, då hon har sitt plugg och vänner.

VAD FAN HAR HÄNT MED MITT LIV :'(

Kul att jag gråter för den här skiten... Jag ger upp