IIIIIIIH vad jag är arg just nu. Jag vill slå sönder nåt (dock inte mina saker) och jag vill skrika, gråta men jag får inte ut nåt, istället känner jag hur klumpen växer i bröstet.



Varför varför varför?
I år så ska inte jag och min syster fira jul med familjen , på grund av att jag vill inte fira den med mitt ex's nya. För dumbommen tar med henne till oss, OCH jag fick dessutom veta för några veckor sen att bara för jag inte vill fira jul hemma som hon ska vara där så valde jag att åka till släkten direkt (brukar vara där på juldan) och då bestämde min kära pappa att dom åker till fjällen då, ingen idé att vara hemma. NÅGOT som fick mig att hamna på krigsstigen typ, för jag har i 2-3 år åtminstone velat åka med hela familjen (INGEN annan) till fjällen och fira jul och nu bara för jag och syrran inte ska med då åker dom dit. Gissa vem som snott min plats i min dröm. Jag är inte avis som jag skrev i ett inlägg tidigare ja är arg och hatar henne så mycket. Hon snodde han ifrån mig, hon fick han och hon har tydligen vunnit en plats i familjen MED!
Vet ni hur mycket jag känner mig utstött ? (fast jag är inte det)

Jag vet att han gjorde det idiotiska valet men jag är så förbannad på båda två så det finns inte, så får man veta idag att styvsyrrorna som först skulle till sin pappa åker med till fjällen  så det betyder att i princip hela familjen o en dum ..... åker till fjällen. Och hela tiden nu så ploppar minnen ifrån när jag, stoffe, syrran, amelie o pappa åkte till fjällen och hur glad o lycklig ja kände mig då, förutom olyckan med stoffe då. Det är inte kul att få veta att ja inte kommer få uppleva det där igen, kanske jag kommer men det känns då inte som det.

Man ska tydligen inte ha kille, för man blir ju fan sårad, utnyttjad och lämnad oavsett. Ingenting spelar roll...