Idag så var jag ut och körde bil lite, och det hela började med att jag såg inte riktigt vart en väg var som jag tänkt svänga in på. Så hade jag en buss bakom mej, blinka ju för att åka in men hade för hög fart att jag tvärnita men svängde inte av vilket  resultera i att bussen åkte ju om och jag fick backa in till den där vägen, vänder och åker tillbaka dit vi skulle och där så parkera ja lite så där på sidan och tänkte inte på att det parkerade en skåp bil precis bakom mig och jag hade en gigantisk pöl framför mig som jag ville undvika att köra i så tänkte vara smart och backa nån halv meter och liksom köra förbi den där pölen vilket slutade med att jag backade rakt in i skåp bilen. Och föraren eller ägaren till skåp bilen såg ju hela smällen men han va inte ett dugg sur han var mer nejdå ta det lugnt ingen skada skedd. Fan vad jag skämdes och kände hur gråten brände i halsen, ville bara fly. Och självklart blev ju pappa arg och ville ha en anledning till varför jag ens backa när jag inte ens behövde det, och jag kunde inte svara just då på grund av att om jag gjort det så skulle jag börja gråta och inte kunna sluta :( och jag bet ihop och försökte att inte tänka några dumma jobbiga tankar för det skulle bara göra saken värre.