....
Hittade detta på en tjej's bilddagbok och jag känner igen mig själv i texten, det är ungefär så där en del av mina tankar ser/har sett ut, dom gör i princip det fortfarande.
-
Hur kunde du??? jag älskade dej
jag trode att våran kärlek var på riktigt
men jag hade fel
och nu har du lämnat mej igen
jag fattar inte vad jag har gjort för fel
vad har jag gjort för att förkänna den här smärtan?
hur kunde detta hända?
är de mitt fel??
var de jag som var ett as?
lr vrf lämnade du mej????
jag älskade ju dej kunde du inte se de???
jag försökte med allt möljigt för att få dej lycklig
men jag dög inte :(
är de mitt fel att du lämnat mej åt mitt öde???
kan inte sova kan inte äta kan inte dricka
kan inte göra ngt utan dej
jag sitter inlåst i ett mörker
och bara tänker
är de mitt fel?????
snälla jag vill ha svar
jag klarar snart inte mer
du var min skatt min luft
mitt allt
jag kan inte sova jag får mardrömmar
jag trode att våran kärlek var på riktigt
men jag hade fel
och nu har du lämnat mej igen
jag fattar inte vad jag har gjort för fel
vad har jag gjort för att förkänna den här smärtan?
hur kunde detta hända?
är de mitt fel??
var de jag som var ett as?
lr vrf lämnade du mej????
jag älskade ju dej kunde du inte se de???
jag försökte med allt möljigt för att få dej lycklig
men jag dög inte :(
är de mitt fel att du lämnat mej åt mitt öde???
kan inte sova kan inte äta kan inte dricka
kan inte göra ngt utan dej
jag sitter inlåst i ett mörker
och bara tänker
är de mitt fel?????
snälla jag vill ha svar
jag klarar snart inte mer
du var min skatt min luft
mitt allt
jag kan inte sova jag får mardrömmar
-
Jag känner med den här tjejen, precis så där var/är jag med :( jag bara slinkade in på hennes bdb och så var denna text på en av hennes bilder. Vad jag fattat så lämnade killen henne av nån anledning. :/
Man finner inga ord när man får sitt hjärta krossat man har bara massa jobbiga tankar som far runt i huvudet som aldrig saktar in riktigt utan dom far runt o 100 km/h och det är såå jobbigt. Jag har mina fast det gått sån lång tid, dom börjar sakta bytas bort mot andra frågor men dom är ändå kvar där under. Även om det gått ett bra tag så känns det inte så utan det känns som om det bara gått en månad eller så? Jag börjar inse saker och ting även om det är så jobbigt så kommer jag över det och inom sinom tid så kommer jag släppa honom helt och komma över honom. Men jag kommer alltid älska honom, han kommer ha en bit av mitt hjärta oavsett på grund av att han är min första kärlek den jag delat allt med i över tre år, jag älskar honom det är bara synd att han fick "dåliga" kompisar och blev total förändrad det är den förändrade som svek mig det är den förändrade som sårade mig djupt INTE den jag blev förälskad i. Jag bara vet det!!!
Kommentarer
Trackback
