FYYYY vad detta inte är min dag alltså, känner hur irritationen inom mig kokar hur mycket jag känner att jag vill åka booooort MEN det kan jag ju inte direkt.
Jag gick en lååååång promenad med sikita bara för att få skingra tankarna lite och komma bort, när jag väl var hemma igen så kände jag mig riktigt trött och ville bara sätta mig ner och andas ut. Och se hur rummet ser ut just nu fick ju mig självklart att känna irritationen växa åter igen, för vill ju städa men lusten har försvunnit helt och hållet.

Satte mig i sängen med elsa för att kolla på film, men hann knappt få igång filmen innan de ropa att vi skulle ut och jag ville verkligen inte gå ut igen, så de andra gick ut och jag satte mej och kollade runt saker jag skulle kolla upp innan jag träffar coachen imorrn, och kollar jobb så dom inte blir sur för jag inte kollat vad som finns (gjorde inte de förra veckan så fick lite skäll...) eh ja och jag vill inte gå ut, och skjuter på att städa rummet för minuten och precis när jag är mitt upp i att kolla en sak så ropar ... surt att jag ska fixa maten som jag inte vill gå ut...
Måste folket här hemma blir så jäkla sura bara för man själv inte vill göra de dom bestämmer att man ska göra?
Är ju fan 22 år, jag kan väl få bestämma själv vad jag ska göra. Inte behöva gå ut och vara positiva tjejen när jag verkligen inte är det idag, är mer åt negativa hållet.

Usch för denna dag, vill bara att den ska ta slut så man kan sova och hoppas att morgondagen är BÄTTRE!